Jag lever trots uppehåll och vattkoppor

Posted by in Okategoriserade

Nu är det längesedan ni hörde något från mig och jag ber så mycket om ursäkt för det! Det har hänt mycket sedan mitt förra inlägg, då jag oroade mig en hel del över världsläget. Jag kände att jag behövde engagera mig mer aktivt, jag klarade inte av att bara se på hur människor for illa.

Flyktingkrisen i mitt hem
Den stora flyktingstormen från Syrien har dominerat media sedan nästan ett år tillbaka. I min kommun gick man ut och bad allmänheten om hjälp redan i december förra året och jag anmälde mig som frivillig. Efter att ha genomgått en snabb utredning kunde jag ta emot en flyktingfamilj i mitt hem. Det har varit både krävande, upplyftande, lärorikt – och självklart väldigt sorgligt. Tonåringen i familjen kunde prata engelska, så genom honom har vi kunnat konversera med varandra riktigt bra.

Kropp och själ hänger ihop
”Min” familj har berättat om stora sorger. Sorger så ofattbara att de är svåra att ta in för någon som levt i en ”skyddad verkstad” i landet Sverige. Jag försöker att hjälpa dem på alla sätt jag kan komma på. Jag brinner ju för hälsokost och naturmedicin som ni vet, därför har jag sett till att kvinnorna som bär slöja fått tillskott av D-vitamin som annars kommer naturligt till kroppen via solljuset genom huden. Jag har tagit med dem på yoga och på promenader i skogen, jag har lärt dem meditera och att det är viktigt att äta rätt och att röra på sig.

yoga

Yoga var ett uppskattat initiativ tyckte kvinnorna!

Vattkoppor i vuxen ålder
När jag fick hem familjen hade tioåringen några kliande utslag på armarna och benen. Det var så mycket annat som hände just då, att vi inte hann kolla upp det så noga. Två veckor senare fick jag feber och massor med utslag på hela kroppen. När de gick över till stora, vätskande blåsor förstod jag såklart att jag fått vattkoppor. Man brukar säga att ju äldre man är när man får vattkoppor, desto besvärligare är det. Och det kan jag intyga, jag var inte helt frisk förrän efter över en månad.

Barnen hade aldrig fått skydd mot några barnsjukdomar, så genom sidan Sveavaccin.se har jag exempelvis sökt information om hur man vaccinerar sig mot exempelvis vattkoppor. Nu har vi gått klarat av de vanligaste vaccinationer man ger barn i Sverige och jag har lärt dem det svenska systemet. Dessutom har de fått bra svenskundervisning genom kommunen, så för en månad sedan flyttade de till eget boende. Det är tyst och tomt här hemma utan dem, men jätteskönt att kunnat ha hjälpt en familj i nöd och se att de klarar sig fint nu!